Jag tror inte att det är någon nyhet vid det här laget att jag gillar gå på caféer. Fika, helt enkelt. I didn´t choose fika, the fika-life choose me, skulle man kunna säga ;) Detta går väl kanske att säga om de flesta svenskar men jag har en extra soft spot för att upptäcka nya platser och framförallt nya cafén.
Jag gillar att uppleva de olika stämningarna, menyerna, människorna, musiken och området caféet ligger i, det är som ett litet äventyr!
Sen jag började jobba på caféet i Shinjuku för två år sen så har jag dessutom fått ett djupare förhållande till kaffe, drycken jag avskydde och vägrade ja, faktiskt ända fram till jag började jobba där!
Olika bönor, olika ''ihällningstekniker'' och så vidare. Därför var caféet vi besökte igår ett ställe som hade stått på min To Go Café lista väldigt länge, Blue Bottle Coffee.
Blue Bottle Coffee ligger i ett område bara några stationer bort ifrån där vi bor, i Kiyosumishirakwa, men det var verkligen en helt annan feeling i det här området. Väldigt lufnt, mycket träd och grönt, låga hus och villor och en massa tempel och Shintoistiska lärocenter, varför vet jag ej men det var verkligen många på så liten yta.
Väl framma vid Blue Bottle var det kö ända ut på gatan. Lokalen liknande ett gammal lager, mycket betong och metallräcken och väldigt högt i tak. Coolt tänker ni kanske, och ja coolt kanske det va men det var något med hela stället som gjorde att jag inte kände mig hemma. Det gick liksom inte att slappna av, platserna var illa utplaserade och borden och stolarna var otympliga och obekväma. Det fanns liksom ingen själ i stället. Kalt och ovälkomnande...
Kaffet var dock gott, starkt och utan den där syrligheten vissa kaffesorter kan ha och som jag inte är något fan av. Yumes våffla var nygräddad, varm och väldit god i all sin enkelhet. Min saffrans och vanilj kaka va saftigare och smakrikare än jag trodde, lagom seg i mitten.
Förståss var det också väldigt kul att de serverades i kaffefilter också! :D
Men kändes som sagt inte att jag kunde slappna av och njuta rikitgt. Så efter fikat prommenerade vi till en park i nerheten för lite solljus och höstluft. Det har varit så molnigt i Tokyo den senaste tiden.
skriven
Hej! Hittade din blogg för bara någon timme sen och har sträckläst dina inlägg efter första om amazake. Älskar också Japan och har många japanska vänner där jag bor i London, och har också haft japansk pojkvän tidigare (höll inte, han ville hellre behandla mig som handmaid än en person - alldeles för konservativ och misogyn!) Jag har länge planerat att åka till Japan, och har som många gör övervägt att åka dit för att även studera, men planerna har ändrats genom åren.
Dock blev jag väldigt intresserad när jag läste här att du jobbar på café i Shinjuku! Har inte kommit så långt så att jag vet din japanskanivå eller hur du har studerat, men jag vet att det är extremt svårt att få jobb som gaijin om man inte vill eller kan vara engelskalärare. Och synnerligen om man endast är intermediate i japanska som jag är.
Skulle du kunna berätta lite om att jobba i Japan som svensk? Eller om du gjort det, please do point me in the right direction :D Tack för en lovely jubbly blogg!